så mycket som jag tänker,
att jag vill och att jag ska.
så mycket att jag önskar,
att du kunde ge och kunde ta.
för jag skulle ge av allt jag äger,
inte tveka för en stund.
älska mer än livet,
kanske mer än som är sunt. 

idag har jag legat nedbäddad med feber hela dagen. stannade hemma från skolan och kurerade mig på hemmaplan istället. det har regnat ute och för första gången i hela mitt liv känner jag att jag faktiskt saknar stockholm lite. det var så fint där hela helgen med klarblå himmel, strålande sol och ett stockholm som kändes levande trots att sommaren blåst bort. fint! norrköping har alltid en tendens att dö lite så fort hösten smyger sig på..     

fick ett samtal på förmiddagen som skakade min värld lite. min lärare från makeup-utbildningen ringde och frågade om jag ville göra ett jobb uppe i stockholm i december. blev nervös som vanligt men svarade självklart ja. vet inte så mycket om hur det kommer att gå till än men det handlar i alla fall om ett event som ska hållas på cirkus. eventet heter "kvinnor i tiden" och jag är nästan säker på att det är några kända ansikten jag kommer att få sminka. galet! och läskigast av allt; jag ska göra det själv! alltså helt ensam! wow.. men fasen vad roligt!  

kroppen säger ifrån och jag kan bara hålla tummarna för att en stor dos sömn ska kunna lindra min envist ömmande hals och den där smygande känslan av att en höstdepression väntar runt hörnet. usch och fy. imorgon går jag en visning för make up store på bacchus/vinkällaren och hoppas för allt i världen att jag får vakna upp pigg och glad.  

remember that, even if it doesn't get you there,  

trying is good enough.. 

det är oktoberkallt ute och när jag vaknade imorse ville jag inget hellre än att dra täcket över huvudet och somna om. det gjorde jag inte.. 

tog en kopp kaffe till frukost istället och valde varmaste höstjackan inför morgonpromenaden till skolan. halvägs framme kom jag att tänka på något som hände igår. funderade en stund och blev ganska snabbt några grader varmare inombords när jag insåg att jag faktiskt tog ett väldigt bra beslut igår. igår sa jag nej till någonting som jag vet att jag för bara några månader sen hade sagt ja till. och förmodligen sen ångrat. men igår sa jag nej fast jag ville säga ja. det känns fint. 

vaknade hemma hos lina och jonathan imorse. älskar att vakna där. lina sover alltid alldeles för länge medans jonathan och jag vaknar tidigt. så varje helg när jag sover där möts vi i köket, jag och jonathan, sen sätter vi på radion och så lagar vi megafrukost.. ni vet, kokar kaffe, bakar scones, mixar smoothies och lagar omelett. sen väcker vi lina när allt är klart och så äter vi frukost i vad som känns som en evighet. så satans fint! älskar att vakna upp så. älskar att få spendera dagens första timmar med att prata skit, lyssna på musik och äta gott vid ett köksbord mittemot två människor som verkligen ligger en så varmt om hjärtat som det bara är möjligt.. 

att studera på heltid i en stad, utbilda sig till makeup-artist i en annan och samtidigt försöka ta körkort. kanske inte helt optimalt. egentligen.. är man dessutom fast besluten att inte ge upp sina dagliga träningspass och sitt någorlunda fungerande sociala liv blir ju saken inte direkt enklare. inte egentligen.. men man kan om man vill. det har jag lärt mig. och nu jävlar klarar vi det här! 

sensommar och höstkänslor. tiden går oundvikligt fort och jag hinner liksom inte riktigt med. höst redan känns inte helt okej och alldeles för tidigt om du frågar mig. men sen är jag ju också konstant allt annat än redo för kyla och mörkare tider. önskar att jag bara kunde dra ut på den här sommaren och liksom aldrig släppa taget. jag behöver ju värme och solstrålar på näsan, inte isiga gator och sönderfrusna händer. jag klarar inte höst. inte nu. men vad gör man? jo man biter ihop, drömmer lite och väntar på nästa sommar. i en evighet. om inte mer.. men först ska jag leva nu. förändra och förbättra. lördag kommer att bli första dagen av någontingt helt nytt för min del och jag längtar som ett barn efter julafton. jag vet att det blir bra. om inte fantastiskt.. för det är ju trots allt nu det börjar.. jag ska förverkliga en dröm!